Morbror Ernst, Ernst Andersson (1897–1974), var egentligen min mors morbror, inte min. Men jag kallade honom så eftersom han inte tillhörde den snäva krets på sex av personer födda före 1940 som jag under min uppväxt tilläts säga du till.
Ernst var yngst i en syskonskara på fyra. Hans far dog när han var tio år gammal och han växte upp under fattiga förhållanden. Någon skolgång efter folkskolan hade familjen inte råd med. Men Ernst var en begåvad pojke och kom tidigt att engagera sig i den vid den tiden starkt växande arbetarrörelsen.
1916 företog Ernst sin första längre resa. Den gick med cykel från hemstaden Malmö upp längs västkusten till Varberg och sedan österut genom Halland och Småland. Han hade ingen kamera, men väl ett skissblock i vilket han dokumenterade flera av de platser han passerade.
I Gödestad strax öster om Varberg hälsade Ernst på sin moster Severina Pehrsson, född Johansdotter (1855–?). Färden gick sedan vidare förbi Rolfstorp, Ullared och Fegen till torpet Böket och mormor Lisa Beata Larsson, född Larsdotter (1825–1923).
I Bor utanför Värnamo besökte Ernst sin moster Helena Pettersson, född Johansdotter (1868–1955), som vid denna tid var bosatt där.
På hemvägen till Malmö passerades Lagan:
Fortsättning följer




